Jag har ridit en hel del och tänkte berätta lite om dessa underbara varelser och speciellt om några som har satt sina spår djupt.
Zorba: En travare i sina bästa år. Zorba var en liten hispig dam som var rädd för exakt allt. En gång när jag var ute och red så kasta hon sig i panik ner i diket och när jag tittar åt de hållet som den påstådda faran kom ifrån så var det en liten vit fjärill som kom ut från busken. Hon kunde även bli rädd för grästuvor om de var någon tuva som var lite längre än alla andra. Lilla bus fia.
Mia: En pensionerad travare blev tillsagd att inte gå i backar med henne eller galopera endast skritta. efter några månader börja jag testa henne lite. (anledningen till att jag endast fick skritta henne var pga dåliga bakben) Men efter några månader så börja jag galopera henne och jag kan säga att hon uppskatta det lika mycket som jag, Det var snarare svårt att få stopp på henne och jag tänkte det att om hon skulle ramla ihop så skulle hon i allafall ha haft ett bra liv.
Opium: En underbar "liten" Fyraåring. Nyinriden när jag fick börja sköta om han (hjälpte till på ett stuteri) Han var ca 20 cm höge än mig så enda sättet att ta sig upp på honom var genom att ta bort han till traktorvagnen och klättra upp på den och sedan upp på honom. Han var urmysig även om han var stelopererad så märkte man de inte när han väl gått igång. Att få honom att gå på tygel var absolut inga problem och han försökte alltid sitt bästa för att göra en glad. Och när man släppte lös han efter träningspasset så fortsatte han gå på tygel och blev arg på sig själv när han inte lyckades genom att stampa med hovarna i marken. I stallet var han helt underbar att sköta om, han sänkte gärna huvudet så man fick stå och kramas och pussas och borsta honom. Inga problem som hellst att tränsa den bjässen han säkte gladeligen huvudet.(Jag fick visa upp han för spekulanter och det var en mor och dotter som kolla på han för dotterns räkning och de klicka mellan dem dirket så efter en vecka kom dom och hämta honom)
Piff: En underbar liten mini schettis som jag lärde stegra på komando och som bara kom till mig när jag ropade annars sprang han år andra hållet.
Billy: En annan schettis som var på en ridskola, de fick lov att sälja honom då han tröttna på alla elever och så fort någon skulle sadla och tränsa han så gav han dem tjuvnyp.
hästar är så roliga.l
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar